Berättelse om Riksdagen i Stockholm 1789, af Olof Wallquist, w: Historiska Handlingar, Bd 5, Stockholm 1866, s. 237-466.
Bouillé L. de, Souvenirs et fragments, t. 1, Paris 1906.
Brown J., The Northern Courts, vol. 3, London 1818.
Coxe W., Travels into Poland, Russia, Sweden and Denmark, vol. 4, London 1787.
Från Tredje Gustaf dagar. Anteckningar och minnen af E. Schröderheim, G.G. Adlerbeth och G.M. Armfelt, Bd 1 (Skrifter till konung Gustaf III:s historia jämte urval ur Schröderheim’s brefväxling), utg. E. Tegnér, Stockholm 1892.
Häger O., Villius H., Sammansvärjningen: document kring mordet på Gustav III, Stockholm 1986.
Kongl. Maj:ts Rikets Swea Hof-Räts Protocoller Uti Undersökningsmålet, rörande det, å Högstsalig Hans Maj:ts Konung Gustaf den III:dje, glorwyrdigst i aminnelse, föröfwade mord, samt hwad dermed gemenskap äger, Stockholm 1792.
Sheridan C. F., A History of the Late Revolution in Sweden, London 1788.
Åberg A., Lilljehorn Carl Pontus, w: Svenskt biografiskt lexikon, Bd 23, Stockholm 1980-1981, s. 157.
Ǻkeson N., Gustaf III:s förhållande till franska revolutionen, Bd 1-2, Lund 1885-1886.
Almquist J. A., Riksdagen i Gefle, Upsala 1895.
Anderson R. C., Naval Wars in the Baltic during the Sailing Ship Epoch 1522-1810, London 1910.
Anusik Z., Gustaw III w obozie kontrrewolucji. Stanowisko dworu sztokholmskiego wobec sytuacji we Francji po nieudanej ucieczce Ludwika XVI z Paryża w czerwcu 1791 r., „Przegląd Nauk Historycznych”, 2/2003, nr 1 (3), s. 113-155.
Anusik Z., Czy na pewno pierwsza? Kilka uwag o konstytucjach szwedzkich XVIII wieku, w: Konstytucja Stanów Zjednoczonych Ameryki. Reminiscencje w 220. rocznicę uchwalenia, red. J. A. Daszyńska, Łódź 2009, s. 183-208.
Anusik Z., Dyplomacja szwedzka wobec kryzysu monarchii we Francji w latach 1787-1792, Łódź 2000.
Anusik Z., Monarchistyczny zamach stanu Gustawa III z 19 sierpnia 1772 r. Geneza, przebieg, konsekwencje, „Przegląd Nauk Historycznych”, 12/2013, nr 1, s. 91-121.
Anusik Z., Gustaw III i baron de Breteuil. Nieznana karta z dziejów sekretnej dyplomacji w latach 1790-1792, „Zapiski Historyczne”, 69/2004, z. 2-3, s. 25-67.
Anusik Z., Kongres zbrojny u granic Francji. Niespełniona nadzieja kontrrewolucji spod znaku Tuileriów w latach 1791-1792, „Przegląd Nauk Historycznych”, 2/2003, nr 2 (4), s. 111-179.
Anusik Z., Między Warszawą, Sztokholmem i Petersburgiem. Geneza rosyjskiej interwencji w Polsce w 1792 r. w świetle korespondencji ambasadora szwedzkiego w Petersburgu Curta von Stedingka, w: Przełomy w historii. XVI Powszechny Zjazd Historyków Polskich (Wrocław 15-18 września 1999 roku). Pamiętnik, t. 2, cz. 1, Toruń 2000, s. 255-276.
Anusik Z., Misja polska w Sztokholmie w latach 1789-1795, Łódź 1993.
Anusik Z., O polską koronę. Dwór sztokholmski wobec kwestii sukcesji tronu w Polsce w dobie Sejmu Czteroletniego, w: Studia i materiały z dziejów nowożytnych, red. K. Matwijowski, S. Ochmann-Staniszewska, Wrocław 1995, „Prace historyczne”, t. 13, s. 147-167.
Anusik Z., Przykład szwedzki – konfederacja w Anjala, w: Król a prawo stanów do oporu, red. M. Markiewicz, R. Skowron, Kraków 2010, s. 163-180.
Anusik Z., Rokowania o polsko-szwedzki traktat sojuszniczy w 1790 roku, „Zapiski Historyczne”, 61/1996, z. 2-3, s. 21-44.
Artéus G., Gustav III:s militära ledarskap, w: Gustav III:s ryska krig, red. G. Artéus, Stockholm 1992, s. 175-183.
Åstrand S., Horn Clas Fredric, w: Svenskt biografiskt lexikon, Bd 19, Stockholm 1971-1973, s. 399-400.
Bain R. N., Gustavus III and his Contemporaires 1746-1792. An Overlooked Chapter of Eighteenth Century History, vol. 1-2, London 1894-1895.
Barton H. A., Gustav III of Sweden and the Enlightenment, „Eighteenth Century Studies. An Interdisciplinary Journal”, 6/1972-1973, no 1, Berkeley (University of California), s. 1-34.
Barton H. A., Russia and the Problem of Sweden-Finland 1721-1809, „East European Quarterly”, 5/1972, no 4, s. 431-455.
Barton H. A., Scandinavia in the Revolutionary Era 1760-1815, Minneapolis 1986.
Birck E., Angående Tolls krigsplan 1788. Ett bemötande, Helsingfors 1945.
Birck E., General Tolls krigsplan år 1788. Dess utförande och sammanbrott, Helsingfors 1944.
Carlsson S., Kodicillen till Gustaf III:s testamente, „Personhistorisk Tidskrift”, 47/1949, s. 60-84.
Ericson L., Kriget till lands 1788-1790, w: Gustav III:s ryska krig, red. G. Artéus, Stockholm 1992, s. 69-109.
Ericson Wolke L., Mordet på Gustav III, Lund 2005.
Geffroy A., Gustave III et la cour de France. Suivi d’une étude critique sur Marie-Antoinette et Louis XVI apocryphes, t. 1-2, Paris 1867.
Glete J., Kriget till sjöss 1788-1790, w: Gustav III:s ryska krig, red. G. Artéus, Stockholm 1992, s. 110-174.
Harrison D., Mordet på Gustav III, Lund 2020.
Heckscher E. F., Mercantilism, 2nd ed., London 1962.
Hennings B., Gustav III: en biografi, Stockholm 1957.
Henrikson A., Ekot av ett skott. Öden kring 1792, Högnäs 1986.
Hildebrand K. G., Fagerstabrukens historia, t. 1, Stockholm 1957.
Jägerskiöld O., Den svenska utrikespolitikens historia, Bd 2, del. 2: (1721-1792), Stockholm 1957.
Jägerskiöld S., Tyrannicide and the right of resistance (1792-1809). A study on J. J. Anckarström, „Studia Juridica Stockholmiensis”, 21/1964, s. 69-103.
Karlbrom R., Backgrunden till 1809 års regeringsform. Studier i svensk konstitutionell opinionsbilding 1790-1809, Göteborg 1964.
Koningsbrugge Van J.S.A.M., Gustav III: Tyrant or Martyr, w: Trade, diplomacy and cultural exchange. Continuity and change in the North Sea area and the Baltic c. 1350-1750, ed. H. Brand, Hilversum 2005, s. 211-219.
Krusius-Ahrenberg L., Engeström Jacob von, w: Svenskt biografiskt lexikon, Bd 13, Stockholm 1950, s. 615-626.
Krusius-Ahrenberg L., Tyranmördaren C. F. Ehrensvärd, Helsinki-Stockholm 1947.
Landberg G., Den svenska riksdagen under den gustavianska tiden, w: Sveriges riksdag. Historisk och statsvetenskapling framställning, Bd 7, Stockholm 1932.
Landen L., Gustaf III. En biografii, Stockholm 2004.
Larson A., Sammansvärtjningen mot Gustav III, Uppsala 1959.
Lindberg H., En ränksmidare. Strödda blad ur 1700-talets partistrider, Stockholm 1928.
Lönnroth E., Kodicillen till Gustaf III:s testamente, „Scandia. Tidskrift för historiska forskning”, 63/2008, s. 35-46.
Lord R. H., Drugi rozbiór Polski, Warszawa 1973.
Mattsson A., Komediant och riksförrädare: handskriftcirkulerade smädeskrifter mot Gustaf III, „Acta Universitatis Upsaliensis”, Uppsala 2010.
Nordland H., Soldiers and Citiziens: The concept of citizenship and the Anjala Covenant, 1788-1790, „Scandinavian Journal of History”, 39/2014, s. 246-263.
Nordmann C., Gustave III. Un democrate couronné, Lille 1986.
Odhner C. T., Gustaf III och Katarina II efter freden i Värälä, Stockholm 1895.
Odhner C. T., Sveriges politiska historia under konung Gustaf III:s regering, Bd 1: (1771-1778), Stockholm 1885.
Odhner C. T., Sveriges politiska historia under konung Gustaf III:s regering, Bd 2: (1779-1787), Stockholm 1896.
Odhner C. T., Sveriges politiska historia under konung Gustaf III:s regering, Bd 3: (1787-1788), Stockholm 1905.
Rystand G., Varför krig? Något om bakgrund och „orsaker” till Gustav III:s ryska krig, w : Gustav III:s ryska krig, red. G. Artéus, Stockholm 1992, s. 9-22.
Sahlberg G., Den aristokratiska ligan. Sammansvärjningen mot Gustaf III, Stockholm 1969.
Söderhjelm A., Sverige och den franska revolutionen. Bidrag till kännedom om Sveriges och Frankrikes inbördes förhållande i slutet av 1700-talet, Bd 1: (Gustav III:s tid), Stockholm 1920.
Stavenow L., Anckarström Jacob Johan, w : Svenskt biografiskt lexikon, Bd 1, Stockholm 1918, s. 610-614.
Stavenow L., Anckarströms Gottlandsresa och däräf följande högmålsprocess, w: Studier tillägnade Karl Warburg på hans sextioårsdag, Stockholm 1912, s. 142-156.
Stavenow L., Den gustavianska tiden 1772-1789, Sveriges politiska historia till våra dagar, utg. E. Hildebrand, L. Stavenow, Bd 10, Stockholm 1925.
Stavenow L., Tvenne utkast till oppositionsprogram från slutet av Gustav:s regering, „Historisk Tidskrift”, 28/1908, s. 131-144.
Tham W., Konung Gustaf III och rikets ständer vid 1789 års riksdag, Stockholm 1866.
Ugniewski P., Zamach na Gustawa III. Relacja polskiego świadka – autentyk czy apokryf?, „Przegląd Historyczny”, 99/2008, s. 651-659.
Carlquist G., Bielke Nils Adam, w: Svenskt biografiskt lexikon, Bd 4, Stockholm 1924, s. 280, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18169 (dostęp: 11.06.2019).
Hennings B., Gustav III, w: Svenskt biografiskt lexikon, Bd 17, Stockholm 1967-1969, s. 458, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13317 (dostęp 11.06.2019).
Holm N. F., Essen Hans Henric von, w: Svenskt biografiskt lexikon, Bd 14, Stockholm 1953, s. 476, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15504 (dostęp: 10.06.2019).
Krusius-Ahrenberg L., Ehrensvärd (Gyllembourg-) Carl Fredrik, w: Svenskt biografiskt lexikon, Bd 12, Stockholm 1949, s. 476, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16736 (dostęp: 5.06.2019).
Lönnroth E., Ribbing Adolph L., w: Svenskt biografiskt lexikon, Bd 30, Stockholm 1998-2000, s. 130, https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=6657&forceOrdinarySite=true (dostęp: 5.06.2019).
Nikula O., Pechlin Carl Fredrik, w: Svenskt biografiskt lexikon, Bd 28, Stockholm 1992-1993, s. 772, https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=8082 (dostęp: 8.06.2019).
Google Scholar